Den gröna vägen till möjligheternas värld

Gröna förbundets riksdagsvalprogram 1999

godkänt i Gröna förbundets delegation den 14.11.1998

De gröna arbetar för ett samhälle med hållbar utveckling, där var och en har rätt och möjlighet till ett människovärdigt liv och där välfärden skapas utan att naturen kommer till skada.

Den gröna politikens nyckelord är miljö, arbete och rättvisa. Att värna om miljön ligger också i människans intresse, inte bara med tanke på framtiden utan redan idag. Många miljöförbättrande åtgärder skapar samtidigt nya arbetsplatser och gör boendemiljön trivsammare. För att förbättra sysselsättningen måste man våga lösgöra sig från gamla ingrodda tänkesätt och rikta in blicken på framtiden. Många strukturer i den nuvarande sysselsättningspolitiken grundar sig på ett samhälle som inte längre finns. Den politik som förs av de gröna främjar i synnerhet sysselsättningen bland unga och bland kvinnor. Välfärden bör vara även kvalitativ och dessutom tillgänglig för alla.

Det gröna förbundet har inte bundit sig till att vara någon speciell intressegrupps talesman utan vi vill tänka på helheten och framtiden och främja etiska handlingsmönster i politiken. Det gröna samhället är pluralistiskt, rättvist, jämlikt och tolerant. Det här valprogrammet informerar om vilka saker Det gröna förbundet kör och vill förverkliga under riksdagsperioden 1999-2003 i den utsträckning medborgarna ger oss fullmakt till det.

Förändring bevarar välfärden

Vi finländare har vant oss vid väldigt många goda saker. Alla har rätt till avgiftsfri grundskolning och samhällsstödd hälsovård. Vi lever tryggare och i en renare natur än man gör i många andra länder. Ett bra dagvårdssystem ger både kvinnor och män möjlighet att delta i arbetslivet samtidigt som de är småbarnsföräldrar.

Många av dessa saker är dock hotade. Anslagen till utbildning och hälsovård skärs ner. Blåalgsmattor hindrar barnen från att plaska omkring i strandvattnet under sommarhettan. Den ihärdiga massarbetslösheten marginaliserar stora grupper av befolkningen. Rasismen visar sitt ansikte i form av intolerans och våldsdåd.

Många saker måste förändras för att vi ska kunna bevara det goda som finns i vårt land. Förändringen bör ske stegvis: modigt och beslutsamt, men tryggt.

Det som nu behövs är ett nytt tänkande och etiskt mod. Vi måste våga tala om värden och omsätta festtalen om mänskliga rättigheter och tolerans i vardagshandlingar. Diskussionen måste också handla om sådana färska strömningar som de nya formerna för lokalt påverkande och medborgaraktivitet samt djurens rättigheter.

Vi tänker globalt men handlar lokalt

I all vår verksamhet måste vi komma ihåg det globala ansvaret. När man ser på vår planet utifrån rymden nattetid syns en obruten kontinentöverskridande kedja av ljuspunkter. Det är ljuset från våra städer, staternas gränser syns däremot inte. Också ur djurens, växternas, vattnets, luftens och jordmånens synvinkel är vår planet en enda helhet.

Förbättrandet av sysselsättningen är den bästa ekonomin

Den gröna ekonomin och socialpolitiken leder till en förbättrad sysselsättning, gör näringsstrukturen mångsidigare och främjar skapandet av nya företag. Den stimulerar utvecklingen inom den sysselsättande servicebranschen och inom de branscher som använder sig av ny teknik. Våra medel för att åstadkomma det här är en grön skattereform, ett socialskydd baserat på grundinkomst samt fördelning av arbetet och förkortning av arbetstiden. Förutom att arbetslösheten är en stor mänsklig tragedi är den dyr. Att förbättra sysselsättningen är det effektivaste sättet att förstärka både statens ekonomi och öka den samhälleliga rättvisan.

Den gröna skattereformen ger arbete och bättre miljöskydd

Den gröna ekonomin främjar det slags tillväxt som ökar medborgarnas andliga och materiella välfärd. Samtidigt minskar vi på nedsmutsningen av naturen och råvarukonsumtionen. Detta åstadkoms med hjälp av en grön skattereform. Arbetsbeskattningen sänks och motsvarande medel tas in genom höjda skatter för energikonsumtion, användning av ickeförnybara råvaror och nedsmutsning.

Det här främjar uppkomsten av nya arbetsplatser inom servicesektorn och inom den del av industrin som utnyttjar ny teknik. Samtidigt tryggas en hög servicenivå i samhället och utvecklandet och ibruktagandet av ny renare teknik och miljövänliga verksamhetsmetoder stimuleras. Den gröna skattereformen förbättrar också möjligheterna att betala ordentliga löner inom kvinnodominerade branscher.

Under riksdagsperioden 1999-2003 lindras arbetsbeskattningen med cirka 10 miljarder mark. Samma summa tas in genom höjda miljö-, kapital- och förmögenhetsskatter. Dessutom uppgörs ett 10-årsprogram med avsikt att ändra tyngdpunkten inom beskattningen så att personer och företag får tid att förbereda sig på förändringen.
Beskattningen av arbetet lindras på ett sätt som effektivare stöder uppkomsten av nya arbetsplatser. Metoderna är bland annat att sänka inkomstbeskattningen bland låg- och medelinkomsttagare samt att sänka arbetsgivarens socialskyddsavgifter för låga och medelhöga löner.
Finland driver aktivt stiftandet av en gemensam energiskatt inom EU.
Sysselsättningen inom servicesektorn främjas genom en sänkning av mervärdesskatten på individuella tjänster och serviceutbud.

Grundinkomsten räddar välfärdssamhället

Med hjälp av en grundinkomst kan man skapa ett enkelt och smidigt socialskydd som stimulerar individen till att arbeta. Inom grundinkomstsystemet erbjuder samhället de lägst avlönade en grundinkomst som minskar då förvärvsinkomsterna stiger. Varje självförvärvad mark ökar dock den totala nettosumman. På det här sättet blir det möjligt att få en rimlig utkomst också på olika snutt-, deltids- och säsongbetonade jobb. Grundinkomsten annulerar dock inte föräldra- och sjukpengen, pensionen eller andra stödformer till personer som är arbetsoförmögna. Vikariat och säsongbetonade jobb är bättre än total arbetslöshet. Förbättrandet av sysselsättningen är det viktigaste medlet för att få statens ekonomi i skick och gör det möjligt för oss att bevara välfärdssamhället, det vill säga den avgiftsfria skolgången, den samhällsstödda hälsovården och pensionskyddet.

Övergången till ett grundinkomstsystem inleds under riksdagsperioden 1999-2003. I det första skedet tillsätts en arbetsgrupp med avsikt att reformera socialskyddet, utföra beräkningar och skapa en detaljerad modell.
Arbetslöshetspenningen höjs som ett steg i riktning mot ett grundinkomstsystem. Detta finansieras till stor del genom en minskning av utkomststödet. Den normerade delen av utkomststödet överförs till Fpa och görs mindre bunden till inkomsterna för att de inkomster man tjänat på eget jobb också ska komma en till godo.
Som ett steg mot ett grundinkomstsystem höjs studiepenningen till nivån för utkomststödet.
Vi vill även göra arbetslöshetsskyddet för privatföretagare bättre än det är i dag.

Mot klimatförändringen med hjälp av hjärnkraft, inte kärnkraft

Klimaförändringen är det mest betydande globala miljöhotet. För att råda bot på det behövs nya lösningar, som till en början kostar mer än de tidigare lösningarna. En förändring av energipolitiken gör Finlands näringsstruktur mångsidigare. Den nya energitekniken är framtidens stora business. Energipolitiken står i nyckelställning när det gäller att minska utsläppen av de drivhusgaser som förändrar klimatet. Hörnstenarna i 2000-talets energipolitik består av energisparande med hjälp av ny teknik, ersättande av stenkolen med den renare naturgasen, användning av inhemsk träflis, vind- och solkraft samt annan ny energiteknik.

De grönas målsättning är att utsläppet av klimatförändrande drivhusgaser börjar minska från och med sekelskiftet.
Det bör göras upp nationella program med målsättning att spara energi, öka användningen av träflis för energiproduktion och att bygga vindkraftverk. Målsättningsprogrammen bör årligen följas upp. Om man inte nått målsättningen vidtas nya åtgärder.
De grönas mål är att få energiförbrukningen att börja minska inom fem år. Detta åstadkoms genom att göra upp energisparprogram för företag och vidta energisparande åtgärder i fastigheter.
Vårt mål är också att årligen öka användningen av träflis med 10 miljoner kubikmeter inom tio år och att fem procent av elenergin produceras med hjälp av vindkraft år 2010 och tio procent år 2020.
Nya direkta el-uppvärmningssystem bör inte längre tillåtas. Samhället måste stöda övergången från direkt el-uppvärmning till andra former av uppvärmning.
Stenkolskraftverken bör ändras till gaskraftverk inom åtta år. Finland verkar aktivt för byggandet av ett naturgasnät som förenar Ryssland, Finland, de övriga nordiska länderna och Centraleuropa.
Kärnkraften är en föråldrad teknik och inga nya kärnkraftverk bör byggas i Finland. De gröna deltar inte i en regering vars program är bundet till ökad användning av kärnkraft.
Vid sekelskiftet bör det fattas beslut om slutförvaringen av använt kärnbränsle. En förutsättning för placeringen är att kommunalfullmäktige på ifrågavarande ort godkänt beslutet. Om de båda kärnkraftsorterna Euråminne och Lovisa vad gäller berggrunden lämpar sig som slutförvaringsställen måste man utreda möjligheterna att placera avfallet på dessa bägge orter för att minimera avfallstransporterna. De extra utgifter som orsakas av slutförvaringen ska inbakas i priset på den elektricitet som produceras med hjälp av kärnkraft. Förvaringsutrymmet för använt kärnbränsle ska kunna öppnas senare om den tekniska utvecklingen medför nya bättre lösningar. Kärnkraftsproducentens ansvar ska vara ännu 50 år efter att slutförvaringslagren stängts.
Finland deltar aktivt i att minska de klimatförändrande utsläppen också i våra närområden.

Finland hålls bebott och samhällena levande

De grönas målsättning är att hålla Finland bebott; det är inte förnuftigt att redan existerande bostäder på landbygden och i småstäderna töms på sina invånare samtidigt som bostadsbristen i de stora städerna förvärras.

Landsbygden bibehålls livskraftig genom utveckling av nya näringsfång, genom distansarbete och småföretagarverksamhet. Också grundinkomstsystemet stöder uppkomsten av nya näringsfång.
Inom jordbruket utvecklas den ekologiska odlingen. Det här innebär en bättre naturmiljö och bidrar till att jordmånen hålls levande. Det innebär också mer välsmakande mat och en etisk behandling av djuren. De grönas målsättning är att en tredjedel av Finlands åkerjord är i ekoproduktion år 2007.
Marknadsföringen av av ekoföda främjas aktivt. Ekoprodukterna bör bli en del av vår vardag, åtkomliga för envar. Med hjälp av ett speciellt etikstöd befrämjas en etisk djurskötsel såsom övergång från gårdar med burhöns till gårdar med frigående höns.
Husdjur, produktionsdjur och farmdjur måste garanteras möjlighet till arttypiskt beteende.
Den oetiska pälsdjursfarmningen som förstör det finländska jordbrukets rykte avvecklas inom en övergångsperiod på tio år.
En utökad användning av vindkraft liksom trä för energiproduktion skapar nya arbetsplatser och inkomster för landsbygdsbefolkningen.
För att trygga skogsindustrins konkurrenskraft bör skogarnas ekologiska certifiering ske på ett sätt som godkänts av internationella naturskyddsorganisationer.
Vården av det traditionella landskapet liksom skötseln och användningen av naturskyddsområdena ordnas så att de erbjuder nya arbetstillfällen på landsbygden.
Landsbygdens servicenät förbättras genom att man utvecklar kombinerade servicepunkter. Bevarandet av byskolorna främjas genom att omvandla dem till mångsidiga verksamhetscentra.
Lokala servicebytesnätverk som fungerar med hjälp av en “lokalpeng” gynnas såväl inom städernas bostadsområden som på landsbygden.

För en hälsosam, säker och trivsam livsmiljö

En god livsmiljö befrämjar människors hälsa och välmåga. Det bör vara utgångspunkten när man planerar bostadsområden och arbetsplatsmiljöer. En god miljö innebär att man vid planeringen även beaktat barnen, åldringarna och de handikappade. Kännetecknande för ett trivsamt bostadsområde är också att det finns tillräckliga frilufts- och rekreationsområden, mångsidig service samt välutvecklad kollektivtrafik och att man gynnat byggandet av lättrafikleder. Omgivningen kan göras trivsam i samhällen av alla storlekar.

Låt oss utveckla en samhällsplanering som ger medborgarna möjligheter att delta och fatta beslut vid planeringen av deras närmiljö.
Låt oss förbättra kvaliteten på byggandet i Finland.
Låt oss skydda de historiska och kulturhistoriska värden som ingår i våra byggnader och miljöhelheter.
Låt oss vad gäller lagstiftning och samhällsplanering gynna den lokala närservicen på bekostnad av byggandet av nya stora hypermarketar.
Låt oss förhindra den sociala differentieringen av bostadsområdena bland annat genom att värna om nivån i skolorna och genom att låta ägo- och hyresbostäder ingå i samma hus.
Låt oss med hjälp av tillräcklig stödservice underlätta åldringars och handikappades möjligheter att bo kvar i sitt eget hem och som fullvärdiga medlemmar delta i samhällsverksamheten.
Låt oss inom hälsovården satsa inte bara på vård av sjukdomar utan i högre grad än i dag på preventiva åtgärder och befolkningens allmänna välmåga. Det ständiga hotet om inbesparingsåtgärder måste få ett slut. Verksamheten bör utvärderas och vid behov bör man våga omfördela de tillbudsstående resurserna.

För en ansvarsfull trafikpolitik

Målsättningen för trafikpolitiken bör å ena sidan vara att de klimatförändrande drivhusgaserna minskas och å andra sidan att boendemiljöerna görs trivsammare. Bägge målsättningarna gynnas av en ökad satsning på kollektivtrafiken, på den lätta trafiken och på ny teknik. Majoriteten av finländarna anser det vara viktigt att kollektivtrafiken och den lätta trafiken utvecklas. Personbilstrafiken kan minskas genom ökad datatrafik, kunskapens autostrada är en ekologisk autostrada. Genom att gynna den lätta trafiken gynnar man även möjligheterna till hälsosam vardagsmotion.

En minskning av personbilstrafiken bör ställas som mål för samhällsplaneringen.
Låt oss utveckla städernas gågator samt lättrafiklederna. Finansieringen av lättrafiklederna säkras genom att det anslås medel för trafiksystemplanering i statsbudgeten. Tätorternas hastighetsbegränsningar sänks där lättrafikleder inte finns.
Låt oss trygga en säker tågtrafik och finansieringen av banornas underhåll. Fler banor bör elektrifieras. Den lokala tågtrafiken bör utvidgas och rälsbussar tas i trafik.
Låt oss föverkliga införandet av rusnings- och vägtullsavgifter för personbilstrafik i större städer.
Låt oss utveckla kollektivtrafikens tidtabellsinformation samt underlätta övergången från ett trafikmedel till ett annat.
Låt oss utveckla kvalitetskraven för bussar och tåg på så sätt att de betjänar också åldringar, handikappade och dem som rör sig med barnvagn.
Beskattningen av lågutsläppsfordon som naturgas-, flytgas-, el- och hybridbilar liksom de fordon som går med biobränsle sänks för tio år så att det skapas en marknad för dem.
Låt oss trygga rörelsemöjligheterna inom glest bebodda områden genom att utveckla nya smidiga kollektivtrafikformer.
För att förbättra nyttobruket av personbilar tillåts samskjutsar där passagerarna gemensamt står för bränsleutgifterna.
En del av skatterna på trafikbränslen används för att stöda kollektivtrafiken. Skatten på bränslen som används inom kollektivtrafiken sänks.
Personbilstrafiken kan minskas genom att man gynnar datatrafikutnyttjande distansarbete. Biltrafiken kan också minskas genom att arbetsgivaren istället för bilförmån erbjuder en månadsbiljett för kollektivtrafik eller cykelförmån.
Finland stöder införseln av en bränsleskatt på flygtrafik.

Östersjöns smutsiga vatten måste renas

Östersjöns tillstånd är alarmerande. Vattnet kan dock renas genom att man snabbt minskar på de utsläpp som hamnar i havet. Jordbruket och trafiken är de största belastarna av Östersjön i Finland. Den gröna trafikpolitiken och gynnandet av ekologisk produktion inom jordbruket minskar på våra utsläpp. Men det behövs också andra åtgärder:

Skyddet av Östersjön måste göras till en av huvudmålsättningarna när Finland fungerar som EU:s ordförandeland under senare hälten av år 1999.
Östersjöstaterna måste ta i bruk gemensamma hamnavgifter, i vilka ingår behandling av fartygens avloppsvatten. Det kommer att göra det olönsamt för fartygen att fortsätta släppa ut oljigt pilsvatten och annat avfallsvatten i havet.
För att minska utsläppen från jordbruket måste villkoren för jordbruksstödet ändras så att stödet ökar ju strängare miljöåtgärder jordbrukaren vidtar.
Fiskodlingarnas utsläpp i vattnet bör minskas. Utnyttjandet av det naturliga fiskbeståndet i insjöarna bör utvecklas.
Villkoren för avfallsvattenloven bör skärpas.
Låt oss utveckla ett närområdessamarbete med Petersburg och dess omgivningar samt med Baltikum för att minska på utsläppen därifrån.

Information till konsumenterna om produkters miljö- och hälsoinverkan samt deras etiska kvalitet

Miljösynpunkter bör knytas till all planering och alla beslut, såväl på konsument-, samhälls- som företagsnivå. Miljö-, konsument- och arbetstagarskyddet bör inte utsättas för frihandel. Varje köpbeslut påverkar andra människors liv, miljö och hälsa. För att vi med våra slantar ska kunna rösta för den utveckling vi vill ha behöver vi bättre information om produkternas miljö- och hälsoinverkan samt om deras etiska kvalitet. På detta sätt främjar vi också utvecklandet av nya och bättre produkter.

Alla för konsumenten tillgängliga betydande produktgrupper bör omfattas av miljömärkningen.
Följande steg efter att man utvecklat miljömärkningen blir att ange produkternas “ekologiska ryggsäck”, det vill säga den energi- och råvaruåtgång de krävt under sin livscykel.
Alla produkter som innehåller genmanipulerade råvaror bör tydligt märkas.
Låt oss också utveckla märkningsmetoder för produkternas etiska kvalitet. Konsumenten bör till exempel få veta tillverkningslandet, om man vid produktionen använt barnarbetskraft eller om äggen kommer från gårdar med burhös eller gårdar med frigående höns.
Den mängd avfall som hamnar på soptippen minskas genom att man inför en speciell miljöskatt för förpackningar och produkter vars material inte kan återanvändas.

Utbildning, forskning och konst skapar förutsättningarna för en hållbar utveckling

Utbildning och forskning skapar förutsättningar för att utveckla välfärdssamhället. Konsten ger livet innehåll och åskådliggör nya livsfenomen och strömningar. Utbildning ger färdigheter att klara sig i en ständigt föränderlig värld. En jämlik utbildning är också en viktig förutsättning för demokrati.

Grundutbildningens kvantitet och kvalitet får inte vara beroende av elevens boendeort eller hemkommun.
Sexåringar bör ha rätt till avgiftsfri förskola och de yngsta skolelevernas rätt till eftermiddagsvård bör garanteras.
Handikappade bör beredas möjligheter att delta i normal grundskoleundervisning. Detta åstadkoms med hjälp av tillräckliga stödåtgärder.
Inom yrkes- och högskoleutbildningen bör inga nya tidsgränser för slutexamina införas.
Resurserna för yrkes- och högskoleutbildning bör snabbt ökas för att motsvara det ökade antalet studerande.
De arbetslösas rätt att studera bör utvidgas. De bör få rätt att avlägga även grundexamen.
Även pensionärer har rätt till en livslång fortbildning. Datateknikundervisning för äldre ger dem nya möjligheter som underlättar deras liv.
Konstens betydelse för människans välmåga och fostran har tydligt konstaterats både i undersökningar och i praktiken. Man bör därför värna om nivån på grundutbildningen och trygga även den professionella konstens ställning i samhället.
Bibliotekens och medborgarinstitutens servicenivå bör bibehållas på nuvarande nivå och nya metoder att producera denna service bör stödas.

En trygg värld byggs med hjälp av samarbete inte med vapen

Finlands trygghet riskeras inte i första hand av militära hot utan av samhälls- och miljökriser. Skapandet av en rättvis världsekonomi är på lång sikt ett villkor för välfärd och en balanserad utveckling. Det internationella miljösamarbetet, utvecklingssamarbetet liksom samarbetet med Finlands närområden är viktiga beståndsdelar när det gäller att bygga upp en trygg värld. Att satsa pengar på de här ändamålen är att mycket effektivare värna om sin trygghet än att inhandla vapen.

I förhandlingar om villkoren för internationell affärsverksamhet bör Finland verka för att man ställer upp ekologiska och sociala villkor för såväl handel, investeringar som kapitalets rörlighet.
Finland stöder stiftandet av en s.k. Tobin-skatt, det vill säga stöder beskattning av gränsöverskridande valuta- och kapitalförflyttningar i syfte att komma åt den internationella kapitalspekulationen.
Finland stöder de baltiska ländernas inval i EU snarast möjligt.
Finland upphör med vapenexporten till de länder där minoriteter förföljs och där man bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Finland ansluter sig till avtalet om förbud mot personminor.
Finlands utvecklingsbistånd höjs stegvis tillbaka till 0,7 procent av bruttonationalprodukten. I utvecklingssamarbetet fästs speciell uppmärksamhet vid miljöskyddet och kvinnornas utbildnings- och försörjningsmöjligheter.
Civiltjänstgöringstiden förkortas till 9 månader, vilket är tolv gånger den kortaste värnpliktstiden. Man bör även göra det möjligt för civiltjänstgörare att utföra sin tjänst inom utvecklingssamarbetet.
Värnplikten omvandlas till samhällsservice där vapentjänst är ett alternativ.

Fulla mänskliga rättigheter är till för alla

Varje människa har rätt till fulla medborgerliga rättigheter, till arbete, kultur och personlig lycka. Varje människa hör till någon minoritet. Även familjerna är inbördes olika men bör likafullt vara jämlika. Arbete och familjeliv måste gå att kombinera.

Riksdagens principbeslut om att stifta en lag som gör parförhållanden mellan personer av samma kön jämlika med äktenskap bör förverkligas.
Inom lagstiftningen bör den inbördes jämlikheten mellan olika familjemodeller även annars förbättras.
De kostnader som föräldraskap orsakar arbetsgivaren bör fördelas på samtliga arbetsgivare.
Barnen har rätt till båda sina föräldrar och även papporna bör ha möjlighet att vara tillsammans med sina barn. Till föräldraledigheten fogas en en månad lång faderskapspenningperiod. I det fall att fadern utnyttjar föräldraledighetens huvuddel kan faderskapspenningperioden användas av modern. I ensamförsörjarfamiljer kan ensamförsörjaren använda sig av faderskapspenningperioden.
Kvinnors rätt till fruktsamhetsvård inskränks inte jämfört med i dag.
Finland höjer sin flyktingkvot. Vi garanterar även barnen i flyktingfamiljerna deras rätt till sitt eget språk. Rasismen bör tas itu med på ett nationellt plan och invandrarnas jämlikhet förverkligas också i praktiken.
Finland verkar för att flyktingarnas rättigheter enligt de nuvarande internationella fördragen inte försämras.
De rättigheter de handikappade garanteras i grundlagen bör förverkligas också i praktiken inom lagstiftningen för olika områden.
Bevarandet av biodiversiteten i Finlands natur förutsätter att skyddsprogrammen förverkligas enligt den finansieringsplan som statsrådet godkänt. Därefter bör tyngdpunkten i finansieringen koncentreras på vården och användningen av skyddsområdena.