Gröna förbundets europarlamentvalprogram, godkänt på Gröna förbundets årsmöte i Vasa 25. - 26.5.1996
ETT GRÖNT EUROPA
Världen blir mindre dag för dag. Marknadskrafter, teknologi och media överskrider nationella gränser med allt större hastighet. Det blir allt tydligare att miljöproblem, sociala problem och arbetslöshet är övernationella fenomen. Det demokratiska beslutsfattandet kan inte längre begränsas till enskilda nationer.
Miljöskydd, sysselsättning, säkerhet och konsumentskydd är frågor som kräver övernationella beslut.
Den Europeiska Unionen måste ha tillräckligt stor makt i frågor som inte kan lösas med hjälp av traditionell nationell politik. De gröna vill utveckla EU i riktning mot ett nytt slags demokratiskt samfund som sörjer för frågor som är gemensamma för européer. Nationella beslut skall fortfarande fattas i nationalstaterna och lokala beslut på lokal nivå - i regioner och kommuner. Att EU- och kommunalvalen ordnas samtidigt ger goda möjligheter att förstärka såväl den övernationella som den lokala demokratin.
EU i sin nuvarande form har i människors vardagliga liv förblivit en avlägsen och hemlighetsfull labyrint. I stället för att fokusera på den ekonomiska integrationen måste medborgarnas möjligheter att påverka förbättras.
Medborgarnas rättigheter i medlemsländerna måste stärkas i EU:s grundavtal. Demokrati förutsätter offentlighet och öppenhet. Medborgarna måste garanteras möjligheten att få information om beslut som är under beredning. Beslutsfattandet inom EU måste förenklas. Förhållandet mellan unionen och medlemsstaterna skall definieras så, att det blir klart för medborgarna var de olika frågorna besluts.
Medborgarna måste ha rätt att uttala sin åsikt om EU:s framtid. Detta säkerställs genom att man i medlemsländerna ordnar bindande folkomröstnbingar om de viktigaste politiska besluten t.ex. anslutningen till den europeiska monetära unionen EMU. Medlemsländerna bör också ha rätt att träda ur Unionen på basen av folkomröstning.
De gröna stöder en utvidgning av EU till att omfatta Central- och Östeuropa. Ett tillräckligt villkor för medlemsskap är att ett land förbinder sig att respektera demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Utvidgningen bör förverkligas genom att gradvis öka samarbetet med de ansökande länderna. De redan existerande Europa-avtalen lämpar sig som modell. Också vid en utvidgning av EU är det viktigt att hålla fast vid alla medlemsstaters jämnbördighet i beslutsfattandet. De gemensamma besluten förpliktar alla medlemsländer på samma sätt.
Europa i medborgarnas händer
Målen för EU bör klarläggas. Befrämjandet av ekologiskt hållbar utveckling, samhällelig jämställdhet och sysselsättning bör inskrivas i EU:s grundavtal. EU-medborgarnas grundrättigheter måste säkerställas i alla medlemsstater.
De gröna kräver att
- jämställdheten mellan kvinnor och män utsträcks att gälla på alla samhällsområden
- sociala problem förebyggs med hjälp av utbildning och socialskydd, samt genom att stöda lokalsamfund
- medborgarnas grundrättigheter inskrivs i grundavtalen
- grundavtalen innehåller förbud mot diskriminering pga. kön, sexuell inriktning, etnisk tillhörighet, religion, handikapp eller ålder
- Unionen motverkar rasism och främlingshat i hela Europa
- medborgarskap beviljas vid ansökan personer som varit lagligt bosatta i ett medlemsland i fem år
- också utlänningar bosatta inom EU bör garanteras grundrättigheter
- asylsökande garanteras rättvis behandling
- Det europeiska polissamarbetet (EUROPOL) bör underställas demokratisk och juridisk kontroll
Öppet beslutsfattande inom EU
EU-parlamentet har fått mera makt men dess innebörd har förblivit avlägsen för medborgarna. Beslutsprocessen är komplicerad, man informerar inte om parlamentets beslut och användningen av medel är orimlig. För att parlamentet skall kunna fungera effektivare som medborgarnas röst måste dess position inom Unionen klarläggas och beslutsfattandet förenklas.
De gröna kräver att
- EU-parlamentets befogenheter i förhållande till ministerrådet och kommissionen utökas bl.a. genom att utsträcka samarbetsproceduren till att gälla för miljö- och skattelagstiftningen
- kommissionens och ministerrådets valsätt och rösträtt bibehålls i sin nuvarande form - så säkras små länders ställning i beslutsfattningen
- beslutsfattandet inom EU görs offentligt och öppet: medborgarnas rätt att få information om Unionens beredning och beslut redan i beredningsskedet måste inskrivas i grundavtalen
- medborgarnas möjlighet att besvära sig till domstolen över Unionens eller medlemsstaternas försummelser utökas
- Unionens användning av medel kontrolleras effektivare
- de nationella parlamenten bör ha medel att effektivt övervaka sina ministrars verksamhet i ministerrådet
Den gröna skattereformen sysselsätter
Den Europeiska Unionen definierar hållbar utveckling som sin målsättning. De gröna godkänner en ekonomisk tillväxt som är anpassad till miljön då den befrämjar tillväxten av människors verkliga livskvalitet utan att överstiga naturens bärkraft.
En grön ekonomisk tillväxt kan hjälpa till att lösa sysselsättningsproblemen i Europa. För att minska arbetslösheten behövs därtill en grön skattereform och en fördelning av arbetet. Det måste gå att fatta beslut om dessa reformer medlemslanden emellan.
De gröna kräver att
- tyngdpunkten i beskattningen överförs från beskattning av arbete till beskattning av miljöförstöring samt förbrukning av energi och naturresurser i alla medlemsländer
- koldioxidskatten förverkligas snabbt
- mervärdeskatten sänks i servicebranscher som ger sysselsättning
- arbetsfördelning och förkortad arbetstid befrämjas genom beskattnings- och socialskyddsåtgärder
- de indirekta arbetskraftskostnaderna sänks i arbetsintensiva branscher
Penningunionen får vänta
Den ekonomiska politiken, vars syfte varit att uppfylla kompentenskriterierna för den monetära unionen EMU, är förnuftig i teorin men i praktiken har den lett till ökad nöd och osäkerhet om hur samhällets sociala skyddsnät skall fungera i framtiden. Syftet med stabiliseringen av den offentliga ekonomin bör vara att säkra medborgarnas välfärd. Strävan att uppfylla kriterierna för EMU snabbt och i alla medelmsländer hotar att öka arbetslösheten särskilt i EU:s gränsområden till vilka även Finland hör.
EMU behöver mera tid.
De gröna kräver att
- EMU inte förverkligas förrän man lyckats åstadkomma avsevärda förbättringar i sysselsättningen
- en utvidgning av miljöbeskattningen kopplas till framskridandet av EMU
Miljövård Europas trumfkort i konkurrensen
Miljövården är det viktigaste området för övernationellt beslutsfattande. Fria marknader får inte utgöra ett hinder för miljövården. Nu är situationen bakvänd: miljövården anses vara ett hinder för den fria rörligheten av varor, service, kapital och arbetskraft på EU:s inre marknad. Miljön har blivit underställd de krav som en ohållbar utveckling innebär.
Målet för allt beslutsfattande inom EU måste vara hållbar utveckling och en förbättring av medborgarnas livskvalitet utan att överstiga jordens ekologiska bärkraft. Denna princip bör följas i den gemensamma lantbruks- och skogspolitiken, beträffande konsumenternas rättigheter, och i trafikprojekt stödda av EU.
De gröna kräver att
- EU:s nätverk av naturskyddsområden kompletteras i den utsträckning som bevarandet av biodiversitet förutsätter
- rätten till en ren miljö inskrivs som basrättighet för medborgarna inom EU
- cykelvägar, spårtrafik och fartygstransport prioriteras vid utbyggandet av trafiknät
- konsumentskyddet förbättras; produkternas ursprung och ingredienser bör tydligt anges på förpackningen.
- en ren och hälsosam kost tryggas genom befrämjandet av ekologiskt jordbruk och genom att för matförsörjningens del övergå till små ekonomiska regioner. Särskilt viktigt är det att förminska användningen av kemikalier i jordbruket
- då Unionen utvidgas att omfatta Central- och Östeuropa måste EU:s gemensamma lantbrukspolitik förnyas; i detta sammanhang avslutas det onödiga flyttandet av pengar fram och tillbaka mellan Helsingfors och Bryssel.
- djurens rättigheter införs i Unionens grundavtal - djurskyddsbestämmelser får inte betraktas som hinder för handel.
- miljökonsekvenserna av program och projekt finansierade av EG utreds både på det nationella planet och på EU-planet.
- EU bör målmedvetet utveckla förnybara energikällor och göra upp ett program för avveckling av kärnkraft
- EU fäster särskild uppmärksanhet vid saneringen av kärnkraftverk, kärnavfall och områden drabbade av oljeskador i närregionerna
Världen slutar inte vid Europas gränser
För de gröna är den europeiska integrationen ett civilprojekt, som bidrar till att befrämja en rättvis och hållbar utveckling på hela planeten. Den Europeiska Unionen är en av jordens mest betydande koncentrationer av makt och rikedom. Detta får inte betyda att Unionen blir en bastion, isolerad från den övriga världen. EU bör verka för global rättvisa och hållbar utveckling också i det världsomspännande beslutsfattandet.
Diskussionen om Europeiska Unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har baserat sig på en allför snäv säkerhetsuppfattning. Fungerande medel att avskaffa orsakerna till krig och kriser har inte presenterats. Europas säkerhet befrämjas bäst genom att garantera medlemsländernas medborgare en tillräcklig utkomst och en trygg, sund miljö. Hållbara lösningar till internationella kriser förutsätter en förbättring av uländernas ställning, en stabilisering av närområden och stärkandet av jämnställdhet inom Europeiska Unionen. Världen behöver inte någon ny militär supermakt: EU bör inte uppbygga en gemensam säkerhetsstyrka.
De gröna kräver att
- Europas säkerhet inte förutsätter en ökning av militär rustning
- Europeiska Unionen inte blir en militärallians
- obundna EU-länder intensifierar sitt samarbete
- en civilfredsstyrka grundas för Europeiska Unionen
- EU aktivt verkar i världens handelsorganisation WTO för miljö, hälsa, konsumentärenden och arbetsskydd
- mänskliga rättigheter betonas i handels- och andra utrikesförbindelser
- Europeiska Unionens möjligheter att övervaka sina medlemsländers vapenexport förbättras: utgångspunkten bör vara en förminskning av exporten och förverkligande av demokrati och mänskliga rättigheter i köparländer
- Målet för EU:s u-landsrelationer måste vara att befrämja mänskliga rättigheter och demokrati, att avskaffa fattigdom, att förbättra kvinnornas ställning och att lösa miljöproblem.